Avskaffa slaveriet!

Dagens ungdom måste passa in.
Men inte för mycket, för då blir man mainstream, vilket går fetbort.
Tillflykten blir då försöket att vara indie, vilket är normen. Om man inte är indie passar man inte in. Men va? Man passar alltså in om man inte försöker passa in helt. Det är mainstream att inte vara mainstream. Eller att försöka att inte vara mainstream. För om alla blir indie, då är väl det mainstream. Ergo bör även detta gå fetbort.

Själv tror jag att enda sättet att lyckas med att passa in helt, eller nästan, eller hur mycket som nu är brukligt, är att tänka jävligt mycket på det, men låtsas att man inte har någon koll alls. Låtsas att man inte bryr sig. DET, mina vänner, är indie. Och i sin tur säkert mainstream då, men va fan. Att inte bry sig är per defenition det coolaste man kan göra, i alla lägen, alla kategorier. Detta påstående skulle säkert kunna understödjas av någon form av källa eller statistik, för att slå ännu hårdare.

Svårigheten med att inte bry sig alls är att man säkerligen gör fel. Detta är alltså ingen bra idé. Knepet är att hitta den där maximala nivån av "innehet", där det fortfarande är möjligt att man inte bryr sig. Om man är för inne, kan man avslöja sig. Och då, kära vänner, bryter helvetet loss. Då ser alla ner på en, som den trendslav man faktiskt är.

Äsch, vadå. Jag bryr mig ändå inte om sånt.

Don't mess with my kvot

Okay, let's face it.
Jag har inte så jävla många läsare.
Men, jag har inte heller särskilt mycket innehåll i bloggen,
vilket ändå ger mig en hyfsad läsare per innehåll-kvot.
Jag menar, om man har en jävla massa innehåll i en blogg
är det väl svinlätt att få läsare.

Jag tycker om min kvot.
Och för att inte förlora den, har jag en väl
utarbetad plan. Eftersom det verkar ganska
omständligt och krångligt att skaffa många läsare
mixtrar jag alltså med den andra variabeln.

Innehållet.
Genom att minimera innehållet här behåller jag
min underbara läsare per innehåll-kvot!

Fred / Baronen

RSS 2.0